If you're new here, you may want to get regular updates via Om du är ny här kanske du vill få regelbundna uppdateringar via RSS feed RSS-flöde . . Thank you for visiting! Tack för besöket!

A common Christian En gemensam kristen objection invändning to the verse above is by claiming it to be a “scientific contradiction”: till versen ovan genom att påstå att det är en "vetenskaplig motsägelse":

If the presence of scientific facts can prove the Qur'an's divine origins, the presence of scientific falsehood can disprove divine origins. Om förekomst av vetenskapliga fakta kan bevisa Koranens gudomliga ursprung, förekomst av vetenskapliga lögn kan vederlägga gudomliga ursprung. For example, Sura' 18:86 : Till exempel Sura "18:86:

“Until, when he reached the setting of the sun, he found it set in a spring of murky water: Near it he found a People: We said: “O Zul-qarnain! "Fram, när han kom fastställandet av solen, fann han det som i ett våren smutsigt vatten: Nära den fann han en People: Vi sade:" O Zul-qarnain! (thou hast authority,) either to punish them, or to treat them with kindness.” (Du har myndigheten) antingen straffa dem eller behandla dem med vänlighet. "

Since we all know that the sun does not set in a spring of murky water and, therefore, this is a big error. Eftersom vi alla vet att solen inte går i ett våren skumma vatten och därför är detta ett stort misstag. However, Muslim apologists are quick to tell us that this is only poetic and not a “scientific miracle”! Men muslimska apologeter är snabba med att tala om för oss att detta bara är poetisk och inte ett "vetenskapligt mirakel"! This type of apologetic is intellectually dishonest as well as a bit silly. Denna typ av ursäktande är intellektuellt ohederligt liksom lite dumt.

Critics of this verse should be aware that the Qur'an is not descriptive prose, and the words of the Qur'an is of high poetical eloquence, something which the Kritiker av denna vers bör vara medvetna om att Koranen inte är beskrivande prosa, och orden i Koranen håller hög poetisk vältalighet, något som Bible Bibeln is not able to claim. inte kan göra anspråk på. Since the beauty of the Qur'an is in its poetical nature, therefore it is only natural that the Qur'an uses emphatic expressions to describe something like a “sunset”. Eftersom skönhet i Koranen är i sin poetiska natur, därför är det naturligt att Koranen använder bestämda uttryck för att beskriva något som en "sista förbrukningsdag". Keep in mind that the Qur'an is in poetical prose and is meant to be a challenge to the pagan Arabs in Mecca who prided themselves as writers of good poetry. Tänk på att Koranen är i poetisk prosa, och är tänkt att vara en utmaning för de hedniska araberna i Mecka, som berömde sig som författare av god poesi. Those neophytes who like to use this verse as a stick to beat De noviser som vill använda denna vers som ett vapen för att besegra Islam Islam with should try to study the Arabian Literature and med bör försöka studera arabiska Litteratur och History Historia of that period before coming up with silly conclusions. av denna period med att lägga fram fåniga slutsatser.

“Until, when he reached the setting of the sun, he found it set in a spring of murky water: Near it he found a People: We said: “O Zul-qarnain! "Fram, när han kom fastställandet av solen, fann han det som i ett våren smutsigt vatten: Nära den fann han en People: Vi sade:" O Zul-qarnain! (thou hast authority) either to punish them, or to treat them with kindness.” (Du har myndigheten) antingen straffa dem eller behandla dem med vänlighet. "

This English translation was taken from A. Yusuf Ali. Denna engelska översättning är tagen från A. Yusuf Ali. Let us analyse the verse part by part. Låt oss analysera vers del av del.

“Until, when he reached the setting of the sun…” : The translation of this part of the verse does not say that Zul-Qarnain reached the place where the sun sets LITERALLY, rather it means here that Zul-Qarnain was facing the direction in which the sun is setting. "Fram, när han kom fastställandet av solen ...": översättningen av denna del av versen inte säga att Zul-Qarnain nått den plats där solen bokstavligen, utan snarare innebär här att Zul-Qarnain stod inför riktning där solen går ner. The “setting of the sun,” is an Arabic idiom meaning 'the western-most point' of his expedition. "Inställning av solen" är en arabisk idiom som betyder "den västligaste punkten" för sin expedition. However, in general, idioms should not be literally translated. Men i allmänhet bör idiom inte bokstavligen översättas.

“…he found it set in a spring of murky water” : The Qur'an is obviously describing what Dhul-Qarnain saw. "... Han tyckte det var som i ett våren smutsigt vatten": Koranen är naturligtvis beskriva vad Dhul-Qarnain såg. What Dhul-Qarnain saw was the image of the sun setting in a dark body of water. Vad Dhul-Qarnain såg var bilden av solen gå ner i en mörk vattensamling. Since the Qur'an is clearly describing this from Dhul-Qarnain’s direct point of view (the Qur'an is quite explicit here in doing that), there is in fact no problem with the description of what Dhul-Qarnain saw. Eftersom Koranen är tydligt beskriver detta från Dhul-Qarnain direkta synvinkel (Koranen framgår tydligt här i gör det), finns det faktiskt inga problem med beskrivningen av vad Dhul-Qarnain såg. Of course the Critic is right when he says that “the sun does not set in a spring of murky water”, but try standing at a beach during the time when the sun is about to set and the Critic would be able to see the sun “entering” the sea far in the horizon. Naturligtvis kritikern har rätt när han säger att "solen inte går i ett våren smutsigt vatten", men försök stå vid en strand under den tid när solen är på väg att ställa in och kritikern skulle kunna se solen "in" i havet långt i horisonten. This therefore gives us the conclusion that Dhul-Qarnain was somewhere west and by a large body of water, possibly the sea. Detta ger alltså oss till slutsatsen att Dhul-Qarnain var någonstans väster och av en stor mängd vatten, eventuellt havet.

Therefore, it is clear the verse says that Dhul-Qarnain went west and saw the sun setting over the horizon so that it looked to him as though it was setting into the sea, which is murky-looking. Därför är det klart versen säger att Dhul-Qarnain gick västerut och såg solen gå ner över horisonten så att det såg till honom som om den höll på att sätta i havet, som är grumliga utseende. Probably the critic have never stood by on the beach and observe the sun set. Förmodligen den kritiker aldrig har stått på stranden och titta på solnedgången.

For further clarification of our explanation, we reproduce two other translations of the same verse by MM Pickthall and Shakir. För ytterligare förtydligande av vår förklaring, vi återskapa två andra översättningar av samma vers av MM Pickthall och Shakir.

Translation by MM Pickthall: Översättning av MM Pickthall:

Till, when he reached the setting-place of the sun, he found it setting in a muddy spring, and found a people thereabout. Till när han nådde skapandet plats solen, fann han den inställningen i en lerig vår, och fann ett folk däromkring. We said: O Dhu'l-Qarneyn! Vi sade: O Dhu'l-Qarneyn! Either punish or show them kindness. Antingen straffa eller visa dem vänlighet. (Qur'an 18:86) (Koranen 18:86)

Translation by Shakir: Översättning av Shakir:

Until when he reached the place where the sun set, he found it going down into a black sea, and found by it a people. Fram till när han nådde den plats där solen, fann han det att gå ned i ett svart hav, och kunnat konstatera ett folk. We said: 'O Zulqarnain! Vi sade: "O Zulqarnain! either give them a chastisement or do them a benefit.' antingen ge dem ett straff eller göra dem en fördel. " (Qur'an 18:86) (Koranen 18:86)

We can see that the general agreement of the translations of this verse is that Zul-Qarnain saw the sun setting into the horizon that it looks like it is setting into a body of water (sea) that looks murky-looking. Vi kan se att den allmänna överenskommelse med översättningar av denna vers är att Zul-Qarnain såg solen gå ner i horisonten att det ser ut som det är inställningen till ett vattenområde (hav) som ser skumma utseende. That this verse was never taken literally was not alien in the understanding of the early commentators. Att denna vers var aldrig en ordagrann var inte främmande för förståelsen av den tidiga kommentatorer.

In his famous commentary known as Al-Game' Le Ahkam-el-Qur'an , Imam Al-Qurtubi (died 671 AH/1273 CE) wrote about this verse: I sin berömda kommentar känd som Al-Game "Le Ahkam-el-Koranen, Imam Al-Qurtubi (död 671 AH/1273 CE) skrev om denna vers:

It is not meant by reaching the rising or setting of the sun that he reached its body and touched it because it runs in the sky around the earth without touching it and it is too great to enter any spring on earth. Det är inte avsett genom att nå den stigande eller inställning av solen som han nådde sin kropp och vidrörde den eftersom den körs i himlen runt jorden utan att röra den och det är för stor att ange någon källa på jorden. It is so much larger than earth. Det är så mycket större än jorden. But it is meant that he reached the end of populated land east and west, so he found it – according to his vision – setting in a spring of a murky water like we watch it in smooth land as if it enters inside the land. Men det menas att han kommit till slutet av befolkade land öster och väster, så han fann det - enligt hans vision - inställning i ett våren ett smutsigt vatten som vi ser den i slät mark som om den träder in i landet. That is why He said, “he found it rising on a people for whom we had provided no covering protection against the sun.” (Holy Qur'an 18:90) and did not mean that it touches or adheres to them; but they are the first to rise on. Det är därför som han sa, "han tyckte det stigande på ett folk som vi inte hade ställt några som omfattar skydd mot solen." (Heliga Koranen 18:90) och inte innebär att den vidrör eller följer dem, utan de är de första att stiga på. Probably this spring is a part of the sea and the sun sets behind, with or at it, so the proposition takes the place of an adjective and God knows best. Förmodligen under våren är en del av havet och solen bakom, med eller vid det, så propositionen träder i stället för ett adjektiv och Gud vet bäst.

Imam Fakhr-ud-Deen Ar-Razi wrote in his commentary on the same verse, that: Imam Fakhr-ud-Deen Ar-Razi skrev i sin kommentar på samma vers, att:

When Zul-Qarnain reached the furthest west and no populated land was left, he found the sun as if it sets in a dark spring, but it is not in reality. När Zul-Qarnain nått längst västerut och ingen befolkade låg marken, fann han solen som om den sätter i en mörk vår, men det är inte i verkligheten. The same when sea traveler sees the sun as if it sets in the sea if he cannot see the shore while in reality it sets behind the sea. Samma när havet resenär ser solen som om den sätter i havet om han inte kan se på stranden medan det i själva verket sätter bakom havet. ^{1 1}

Imam Ibn Kathir (701-774 AH/1302-1373 CE) wrote in his commentary about this verse, that: Imam Ibn Kathir (701-774 AH/1302-1373 CE) skrev i sin kommentar om denna vers, att:

“Until, when he reached the setting of the sun” means he followed a certain way till he reached the furthest land he could go from the west. "Fram, när han kom fastställandet av solen" betyder att han följt ett visst sätt tills han nådde längst marken han kunde gå från väster. As for reaching the setting of the sun in the sky, it is impossible. Som för att uppnå fastställande av solen på himlen, är det omöjligt. What narrators and story tellers say that he walked for a period of time in earth while the sun was setting behind him is unreal, and most of it is from myths of People of the Book and inventions of their liars. Vad berättare och rösträknare historia säger att han gick för en tid i jorden, medan solen gick ner bakom honom är overkligt, och det mesta är från myter bokens folk och uppfinningar av lögnare. “he found it set in a spring of murky water” means he saw the sun according to his vision setting in the ocean and this is the same with everyone ending to the shore seeing as if the sun sets inside it (ie the ocean). "Han tyckte det var som i ett våren smutsigt vatten: han såg solen efter hans vision gå ner i havet och det är samma med alla som slutar till stranden se som om solen inuti (dvs havet). ^{2 2}

And finally, to strengthen our observation that the part of the verse above is indeed poetical in nature and that the Qur'an had never meant the statement to be “scientific”, let us now see a picture of the sun setting in the horizon. Och slutligen, att stärka vår iakttagelse att den del av versen ovan är verkligen poetisk karaktär och att Koranen aldrig hade tänkt uttalandet att vara "vetenskapliga", låt oss nu se en bild av solnedgången i horisonten.

Thus, it is clear to us that the above-mentioned verse is only considered “unscientific” if we would also consider that similar emphatically-used phrases such as “Japan, the land of the rising sun” or “Sabah, the land beneath the wind” to be “unscientific” as well. Det är således klart för oss att de ovan nämnda vers bara betraktas som "ovetenskaplig" om vi skulle också överväga att liknande eftertryck använda fraser som "Japan, landet av den uppgående solen" eller "Sabah, landet under vind "att vara" ovetenskaplig "också.

So who is the one that is actually “intellectually dishonest as well as a bit silly”? Så vem är det som faktiskt är "intellektuellt ohederliga liksom lite dumt"? Our advice to those neophytes is that before they try to find any more “discrepancies” in the Qur'an they should consider the following discrepancy of the Bible to clarify which Book actually has a severe defect: Vårt råd till dem som noviser är att innan de försöker hitta någon mer "avvikelser" i Koranen som de bör överväga följande skillnaden på Bibeln att klargöra vilka Boka faktiskt har en allvarlig brist:

And the hare, because he cheweth the cud, but divideth not the hoof; he is unclean unto you. Och haren, ty han cheweth som idisslar, men rör upp inte hoven, han är oren till eder. (Levictus 11:6) (Levictus 11:6)

Now we all know that the hare (or anything related to rabbits) do not chew cud. Nu vet vi alla att haren (eller något med anknytning till kaniner) inte tuggade. Is this a “poetical” expression of the Bible? Är detta en "poetisk" uttryck i Bibeln? And only God knows best. Och bara Gud vet bäst.

1. At-Tafsir-ul-Kabeer by Ar-Razi, Vol. At-Tafsir-ul-Kabeer av Ar-Razi, Vol. 21, p. 21, s. 166 [ 166 [ back tillbaka ] ]
2. Tafsir-ul-Qur'an Al-'Azeem by Ibn Kathir, Vol. Tafsir-ul-Qur'an al-'Azeem av Ibn Kathir, Vol. 5, p. 5, s. 120 [ 120 [ back tillbaka ] ]