If you're new here, you may want to get regular updates via Om du är ny här kanske du vill få regelbundna uppdateringar via RSS feed RSS-flöde . . Thank you for visiting! Tack för besöket!

Continued from Fortsättning från Part I Del I

Ka`b ibn Ashraf Ka `b ibn Ashraf

We now come to the genuine cases which are mentioned in collections of hadith . Vi kommer nu till de verkliga fall som nämns i samlingar av hadith. The first of these is the case of Ka'b ibn Ashraf. Den första är fallet med Ka'b ibn Ashraf. We propose to discuss it in detail, for this one case would show how the Holy Prophet has been misrepresented. Vi föreslår att diskutera det i detalj, skulle detta ett fall visa hur den heliga profeten har varit missvisande. Ka'b's father belonged to the tribe of Tayy, but coming over to Madinah he became an ally of the Jewish tribe of Bani Nadir and became so influential that be succeeded in marrying the daughter of a Jewish leader. Ka'b far tillhörde stam Tayy, men kommer över till Medina blev han en bundsförvant i den judiska stammen av Bani Nadir och blev så inflytelserik att vara lyckades gifta dotter till en judisk ledare. Ka'b thus stood in a very near relationship to both Jews and Arabs. Ka'b stod således i en mycket nära relation till både judar och araber. When the Holy Prophet came to Madinah, the Jews made an agreement with him, by the terms of which Jews and Muslims were to live as one people, both retaining their own faith, and in the case of an attack on Madinah or an unaggressive war with a third party they bound themselves to help each other. När den Helige Profeten kom till Medina, gjorde judarna ett avtal med honom, genom vars villkor judar och muslimer att leva som ett folk, både behålla sin egen tro, och i händelse av en attack mot Medina eller en unaggressive krig med en tredje man som de ingått att hjälpa varandra. The Prophet was accepted as the final court of appeal in all disputes. Profeten godtogs, eftersom den högsta domstol i alla tvister.

When, however, a Makkan army advanced on Madinah in the 2nd year of Hijrah, the Muslims had to meet them alone, and notwithstanding that they were less than a third of the Makkan army and very inferior in efficiency and arms, they inflicted a crushing defeat on the invading army at Badr. Men när avancerade en Makkan armé på Medina i 2: a året av Hijra hade muslimerna att träffa dem ensam, och trots att de var mindre än en tredjedel av Makkan armén och mycket sämre i effektivitet och armar, orsakade de en förkrossande nederlag för invasionsarmé vid Badr. The Muslim victory only added to the Jewish spite against Islam. Den muslimska segern la bara till den judiska trots mot islam. Ka'b, who was bound by the Madinah treaty, now used his poetic gift freely to excite hatred of Islam and the Muslims. Ka'b, som var bunden av Medina fördraget, användas nu hans poetiska gåva fritt att väcka hat mot islam och muslimer. Not content with this, he proceeded to Inte nöjd med detta, fortsatte han att Makkah Makkah and openly joined hands with the enemies of Islam. och gick med öppet händer med fiender islam. He urged upon the Quraish the necessity of attacking Madinah with a strong force at an early date, and swore in the Ka'bah that he would fight against the Muslims when Madinah was invaded. Han uppmanade på Quraish nödvändigheten av att anfalla Medina med en stark kraft i ett tidigt skede, och svor i Ka'bah att han skulle kämpa mot muslimer när Medina invaderades. Not only this; he returned from Makkah with a plan to put an end to the Prophet's life by underhand means. Inte bara detta, han återvände från Mecka med en plan för att få ett slut på profetens liv genom lömska metoder. It is only in the true Christian missionary spirit that Muir, in his Life of Mahomet , has no place for these acts while he has sufficient room for the minutest details as to how Ka'b was put to death, and he gives vent to his inner feelings when he concludes his description of one of the alleged “assassinations” in the following words: Det är bara i sann kristen missionär anda som Muir, i hans liv av Muhammed, har ingen plats för dessa handlingar medan han har tillräckligt med utrymme för de minsta detaljerna för hur Ka'b gick till döden, och han ger utlopp för sin inre känslor när han avslutar sin beskrivning av en av de påstådda "mord" i följande ord:

“The progress of Islam begins to stand out in unenviable contrast with that of early "Utvecklingen av islam börjar stå i föga avundsvärda kontrast med den i början av Christianity Kristendom . . Converts were gained to the faith of Jesus by witnessing the constancy with which its confessors suffered death, they were gained to Islam by the spectacle of the readiness with which its adherents inflicted death. Omvandlar uppnåddes till tron på Jesus som bevittnar beständigheten som dess bekännare led döden, de fick till islam av anblicken av den beredvillighet som dess anhängare tillfogas död. In the one case conversion imperilled the believer's life; in the other, it was the only means of saving it.” I ett fall konvertering hotas den troendes liv, i andra var det det enda sättet att rädda det. "

And if Muir conceals the facts which show that from an ally Ka'b had turned into a combatant, The missionaries, notwithstanding their parading the original authorities, is guilty of the same offence. Och om Muir döljer de faktiska omständigheter som visar att från en allierad Ka'b hade förvandlats till en kombattant, Missionärerna, trots sina paraderade den ursprungliga myndigheterna är skyldiga till samma brott. That there was a war between Muslims and non-Muslims at the time of the alleged “assassination,” in the third year of the Hijrah, is an undeniable fact. Att det var ett krig mellan muslimer och icke-muslimer i samband med det påstådda "mordet" under det tredje året av Hijra, är ett obestridligt faktum. The question is whether Ka'b was among the combatants or the non-combatants. Frågan är om Ka'b var bland de stridande eller icke-stridande. If he actually joined hands with the enemies of Islam and placed himself among those who were fighting with the Muslims, and he was killed by the Muslims, can this be called a case of treachery, cruelty or butchery? Om han gick faktiskt händer med fiender islam och ställde sig bland dem som kämpar med muslimerna, och han dödades av muslimer, kan detta kallas ett fall av svek, grymhet eller slakt? That Ka'b had openly joined the combatants and become their ally is borne out by all historical accounts; nay, some of them go so far as to say that he had planned to murder the Prophet(P) treacherously. Det Ka'b hade öppet anslöt sig till stridande och bli deras allierade bekräftas av alla historiska berättelser, ja, vissa av dem går så långt som att säga att han hade planerat att mörda Profeten (P) förrädiskt. Here are a few authorities: Här är några myndigheter:

“He went to the Quraish weeping over their killed (at Badr) and inciting them to fight with the Prophet.” "Han gick till Quraish grät över sin döda (vid Badr) och anstiftan dem att slåss med profeten." ^{1 1}

(The Prophet said): “He (Ka'b) has openly assumed enmity to us and speaks evil of us and he has gone over to the polytheists (who were at war with Muslims) and has made them gather against us for fighting” (Profeten sade): "Han (Ka'b) öppet har övertagit fiendskap till oss och talar illa om oss och han har gått över till polyteister (som var i krig med muslimer) och har gjort dem samla mot oss för att bekämpa" ^{2 2}

“And according to Kalbi, he united in a league with the Quraish before the "Och enligt Kalbi, förenade han i ett förbund med Quraish före curtains gardiner of the Ka'bah, to fight against the Muslims.” av Ka'bah, att kämpa mot muslimer. " ^{3 3}

“And he prepared a feast, and conspired with some Jews that he would invite the Prophet and when he came they should fall on him all of a sudden.” "Och han beredd en fest, och konspirerade med några judar att han skulle bjuda profeten och när han kom de skulle falla på honom helt plötsligt." ^{4 4}

Commenting on Bukhari's report relating to the killing of Ka'b, the author of Fath al-Bari relates the reports which we have quoted above from Zurqani, viz., Ka'b's going to Makkah and inciting the Quraish entering into a league before the curtains of the Ka'bah to fight against the Muslims, the Holy Prophet's declaration that he had assumed open enmity, and his plan to kill the Prophet by inviting him to a feast. Kommentera Bukhari: s rapport om mordet på Ka'b, författare till Fath al-Bari sätter det de rapporter som vi har ovan citerade från Zurqani, dvs., Ka'b 'går till Mecka och anstiftan av Quraish ingå ett förbund inför gardiner av Ka'bah att slåss mot muslimer, den heliga profetens uttalande om att han hade antagit öppen fiendskap, och hans plan att döda profeten genom att bjuda in honom till en fest. Bukhari himself speaks of the incidents relating to the killing of Ka'b under headings in which the word harb (fighting) occurs, thus showing that he was looked upon as a combatant. Bukhari själv talar om incidenter i samband med nedläggning av Ka'b under rubriker där ordet Harb (fighting) inträffar, vilket visar att han sågs som en kämpe. Abu Dawud speaks of the incident under the heading, “When the enemy is attacked and he is unprepared,” showing that Ka'b was dealt with as an enemy at war with Muslims. Abu Dawud talar om händelsen under rubriken "När fienden blir attackerad och han är oförberedd," visar att Ka'b behandlades som en fiende i krig med muslimer. And the comment on this is that “Ka'b used to incite people to murder the Muslims”; and discussing the legality of what the party sent out for the punishment of Ka'b did, the same commentator adds: “This is not allowed in the case of an enemy after security has been given to him or peace has been made with him … but it is allowed in the case of one who breaks the covenant and helps others in the murder of Muslims.” And Ibn Sa'd tells us that when the Jews complained to the Holy Prophet that their leader was killed, “he reminded them of his deeds and how he urged and incited (the Quraish) to fight against them,” and adds that “the Prophet then called upon them to make an agreement with him”, and this agreement “was afterwards in the possession of 'Ali.” All this evidence is too clear to show that Ka'b was put to death for having broken the agreement with the Prophet and joining his enemies who were at war with him and he was therefore treated as a combatant, while the other Jews who did not go to this length, though they were not less active in speaking evil of the Holy Prophet, still lived at peace with him and all that they were required to do was to sign an agreement that they would not join hands with those who were at war with the Muslims. Och kommentera detta är att "Ka'b används för att uppmana människor att mörda muslimer", och diskutera lagligheten i vad den part som skickas ut för bestraffning av Ka'b gjorde samma kommentator tillägger: "Detta är inte tillåtet i fråga om en fiende efter säkerhet har gett honom eller fred har gjorts med honom ... men det är tillåtet i fråga om en som bryter mot förbundet och hjälper andra i mordet på muslimer. "Och Ibn Sa'd berättar oss att när judarna klagade till den helige profeten som deras ledare dödades, säger han påminde dem om sina gärningar och hur han uppmanat och uppmuntrat (den Quraish) att kämpa mot dem ", och tillägger att" profeten sedan uppmanat dem att gör en överenskommelse med honom ", och detta avtal" var efteråt i besittning av 'Ali. "Allt detta bevis är alltför tydligt att visa att Ka'b var till döden för att ha brutit avtalet med profeten och gå sina fiender som var i krig med honom och han var därför behandlas som en krigsman, medan den andra judar som inte gick till denna längd, om de inte lika aktiva i hånar de den heliga profeten, som fortfarande levde i fred med honom och allt vad de ålades att göra var att underteckna ett avtal som de inte varandras händer med dem som var i krig mot muslimer.

The only question that is worth considering is why Ka'b was put to death by certain Muslims attacking him suddenly and unawares. Den enda fråga som är värt att överväga är därför Ka'b dödades av vissa muslimer att angripa honom plötsligt och omedvetet. In the first place, it must be clearly understood that responsibility for the manner in which he was put to death cannot lie with the Prophet. För det första måste det stå klart att ansvaret för det sätt på vilket han dödad kan inte ligga med profeten. That the Prophet considered Ka'b as deserving death is quite true, but there is no proof at all that he gave any directions as to the manner in which that sentence was to be carried out. Att profeten betraktas Ka'b som förtjänar döden är helt sant, men det finns inga bevis alls att han gav några anvisningar om hur den meningen skulle genomföras. On the other hand, according to one report, when the Prophet was asked by Å andra sidan, enligt en rapport, när Profeten blev tillfrågad av Muhammad Muhammad ibn Maslamah whether he should kill him he assumed silence, while according to another he said: “If you are going to do it, be not in a hurry until you have consulted Sa'd ibn Mu'adh” ibn Maslamah om han skulle döda honom tog han tyst, medan enligt en annan sade han: "Om du ska göra det, inte har bråttom tills du har hört Sa'd ibn Mu'adh" ^{5 5} . . At any rate he knew nothing about the details, and it is even doubtful whether the details as given are true, the Holy Prophet had nothing to do with them. I varje fall visste han ingenting om detaljer, och det är ännu tveksamt om de uppgifter som ges är sanna, hade den helige profeten inget att göra med dem. And leaving aside the question of the Prophet's responsibility, there was no other method to which resort could be had under the circumstances. Och bortsett från frågan om Profetens ansvar, fanns det ingen annan metod som utväg kunde fås under omständigheterna. The hostile critic takes it for granted that the conditions under which the Muslims lived at Madinah were very like those under which he lived in the twentieth century. Den fientliga kritiker tar för givet att de villkor under vilka muslimer levde i Medina var mycket som de under vilka han levde i det tjugonde århundradet. They had to deal with an enemy, and they dealt with him in the only way in which it was possible to proceed under circumstances then existing. De hade att göra med en fiende, och de behandlade honom på det enda sätt på vilket det var möjligt att gå under omständigheter då gällande. Ka'b had chosen to enter into a league with an enemy at war with Muslims, and according to all human and Divine laws he could not but be treated as an enemy at war. Ka'b hade valt att ingå ett förbund med en fiende i krig med muslimer, och enligt alla mänskliga och gudomliga lagar han kunde inte annat än betraktas som en fiende i krig. And dealing with him as a combatant, the Holy Prophet sent a party against him; it is definitely called a sariyyah (lit. a portion of an army) in all biographical works, thus showing that the party was sent to fight with him; but it rested with the leader of the party to choose the best way in which he could deal a blow at the enemy. Och behandlar honom som en kämpe, helige Profeten skickade en part mot honom, det är definitivt kallas en sariyyah (bokstavligen en del av en armé) i alla biografiska verk, vilket visar att den part som skickades för att slåss med honom, men Det vilade med ledaren för det parti att välja det bästa sätt på vilket han kunde ta ett slag på fienden. And Muhammad ibn Maslamah, the leader, chose a method which was recognised among the Arabs and which in his opinion was the best and most effective way under the circumstances. Och Muhammad ibn Maslamah, ledare valde en metod som erkändes bland araberna och som enligt hans åsikt var den bästa och mest effektiva sättet under rådande omständigheter. If the leader of the party had chosen to attack Ka'b openly, there would have been much more bloodshed, and probably the whole Jewish tribe of Bani Nadir would have suffered along with Ka'b. Om ledaren för det parti hade valt att attackera Ka'b öppet, skulle det ha varit mycket mer blodsutgjutelse, och förmodligen hela judiska stammen Bani Nadir skulle ha lidit tillsammans med Ka'b. Ka'b had broken his agreement with the Prophet, he had revolted against him, he had entered into a league to fight against the Muslims till they were extirpated, and he had secretly planned to take away the Prophet's life. Ka'b hade brutit sitt avtal med profeten hade han uppror mot honom, hade han ingått ett förbund att kämpa mot muslimer tills de var utrotade, och han hade i hemlighet planerat att ta bort profetens liv. For every one of these offences he had forfeited his life. För varje en av dessa brott hade han förverkat sitt liv. A party was sent to execute this decree and his life was taken in a manner which, if it had the fault of being secret, had also the merit of not involving innocent people along with the culprit, which would surely have been the result in the case of an open attack. En part skickades för att verkställa detta dekret och hans liv togs på ett sätt som, om det hade felet att vara hemliga, hade också den fördelen att den inte innebär oskyldiga människor tillsammans med den skyldige, som säkert skulle ha varit resultatet i Vid ett öppet angrepp. But theProphet was not in any way responsible for the method of the execution. Men theProphet var inte på något sätt ansvariga för metoden för genomförandet.

Abul Huqaiq Abul Huqaiq

Having discussed the case of Ka'b at length, the case of Abul Huqaiq (Abu Rafi`) need not detain us long. Efter att ha diskuterat fallet med Ka'b länge, det gäller Abul Huqaiq (Abu Rafi ") skall uppehålla oss inte länge. In fact, Muir had admitted his guilt with a suppressed tongue. I själva verket hade Muir erkände sin skuld med en undertryckt tunga. Thus under the heading, “Assassination of Abul Huqaiq, a Jewish Chief”, he says: Sålunda under rubriken, "Mordet på Abul Huqaiq, en judisk Chief", säger han:

“A party of the Bani Nazir, after their exile, settled down among their brethren at Khaibar. "Ett parti av Bani Nazir, efter exilen och bosatte sig bland deras bröder på Khaibar. Abul Huckeick, their chief, having taken a prominent part to the confederate force which besieged Medina, was now suspected of encouraging certain Bedouin tribes to their depredations. Abul Huckeick, deras chef, att ha tagit en framträdande roll till bundsförvant styrka som belägrade Medina, var nu misstänkt för att uppmuntra vissa beduinstammar deras härjningar. An expedition was therefore undertaken by Ali against the Jews of Khaibar … As a surer means of stopping these attacks, Mahomet resolved on ridding himself of their supposed author, the Jewish chief … The assassination of Abul Huckeick did not relieve Mahomet of his apprehensions from the Jews of Khaibar; for Oseir, elected in his mom, maintained the same relation with the Ghatafan, end was even reported to be designing fresh movements against Medina.” En expedition därför gjordes av Ali mot judarna i Khaibar ... Som ett säkrare sätt att stoppa dessa attacker, Muhammed beslutade om befria sig själv av deras förmodade författaren den judiska chefen ... Mordet på Abul Huckeick inte befria Muhammed hans farhågor från judar Khaibar, för Oseir, som valdes i hans mamma, vidhöll samma förhållande till Ghatafan var slut ja faktiskt utforma nya rörelser mot Medina. "

The Bani Nadir, a Jewish tribe, originally lived at Madinah, and were in alliance with the Holy Prophet, but being suspected of keeping up correspondence with the Quraish and one of the Arab tribes in alliance with them having murdered some Muslims treacherously, they were asked to renew the alliance, which they refused, and were ultimately banished from Madinah. Bani Nadir, en judisk stam, som ursprungligen bodde i Medina, och var i allians med den heliga profeten, utan att bli misstänkt för att hänga korrespondens med Quraish och en av de arabiska stammarna i allians med dem som har mördat några muslimer förrädiskt, de var uppmanas att förnya den allians som de vägrade, och i slutändan förvisas från Medina. They settled at Khaibar, a Jewish stronghold and became a source of immense trouble to Muslims, constantly inciting the tribes around Madinah to commit depredations on the Muslims. De bosatte sig på Khaibar, en judisk fäste och blev en källa till enorma problem för muslimer, ständigt anstiftan stammarna runt Medina att begå härjningar på muslimer. Abul Huqaiq, their head, was also a leader in the “Battle of the Allies” in which the Arabian and Jewish tribes had gathered together to give a crushing blow to Islam. Abul Huqaiq, huvudet, var också en ledare i "Slaget om de allierade" där arabiska och judiska stammarna hade samlats tillsammans för att ge ett förkrossande slag mot islam. Abul Huqaiq and the Jews had thus come out into the field of battle against the Muslims, and even after the allies had to go back in discomfiture, Abul Huqaiq continued to excite and help the Arab tribes living around Madinah in their depredations against the Muslims. Abul Huqaiq och judarna hade alltså komma ut på slagfältet mot muslimer, och även efter de allierade var tvungna att gå tillbaka i nederlag, fortsatte Abul Huqaiq att excitera och hjälpa de arabiska stammar som bor runt Medina i sina härjningar mot muslimer. The Prophet(P) was thus justified in sending an expedition against the Khaibar Jews, but before doing this in the 7th year, he sent a small party to deal with Abul Huqaiq alone in 6 AH Undoubtedly the underlying idea was that bloodshed might be avoided, as far as possible, and that if the ring-leader was taken away, the mischief might cease. Profeten (P) har således med rätta att sända en expedition mot Khaibar judar, men innan du gör detta i 7: e år, skickade han ett litet parti att ta itu med Abul Huqaiq ensam i 6 AH utan tvekan den bakomliggande tanken var att blodspillan kan undvikas så långt som möjligt, och att om ringen-ledaren togs bort, skulle ofog upphöra. But even Abul Huqaiq's death did not bring peace to the Muslims, and, accordingly, Khaibar had ultimately to be attacked and conquered. Men även Abul Huqaiq död inte skapa fred i muslimer, och följaktligen hade Khaibar slutändan skall attackeras och erövras. That the party sent against him chose to adopt the method which was successfully adopted against Ka'b, again throws no blame on the Prophet. Att den som skickade mot honom valde att införa den metod som framgångsrikt antogs mot Ka'b, återigen kastar ingen skuld på Profeten.

Permitting Rape is a Grievous Calumny Att tillåta Våldtäkt är ett Grievous förtal

The last charge against the Holy Prophet(P) is one that is Den sista anklagelse mot den helige Profeten (P) är ett som är promulgated utfärdas by the Islamophobic Faithfreedom International , ie, having allowed rape of the women of Bani Mustaliq, which is a grievous calumny. av islamofobiska Faithfreedom International, dvs som tillåtit våldtäkt av kvinnorna i Bani Mustaliq, vilket är en allvarlig förtal. And the allegation that “all the traditional books” mention it is a bold statement. Och påståendet att "alla traditionella böcker" nämna att det är ett djärvt uttalande. Not a single collection of hadith contains testimony establishing the charge — a charge of which even a hostile writer like Muir is unaware. Inte en enda samling av hadith innehåller vittnesmål om fastställande av avgift - en avgift, som redan en fientlig författare som Muir är omedveten. The only thing that is met with in the collections of hadith is a report from Abu Sa'id Khudri Det enda som är träffade i samlingarna hos hadith är en rapport från Abu Sa'id Khudri ^{6 6} that some people in the Muslim army intended contracting temporary marriage relations with some women who were prisoners of war andmaking use of a birth control device, but there is not the least evidence that they ever did it. att vissa människor i den muslimska armén avsedd upphandlande tillfälliga äktenskap relationer med några kvinnor som var krigsfångar andmaking användning av ett preventivmedel enhet, men det finns inte minsta bevis för att de någonsin gjorde det.

Abu Sa'id's report, in fact, relates to the legality of `azl , a birth control device, and it does not say at all how the women of Bani Mustaliq were treated Abu Sa'id rapport i själva verket rör lagenligheten av "azl, en födelsekontroll enhet och det säger inte alls hur kvinnorna av Bani Mustaliq behandlades ^{7 7} . . It is a fact that before the advent of Islam, temporary marriage relations were allowed, The Holy Qur'an put an end to them, but all reform was, and had to be, gradual. Det är ett faktum att före tillkomsten av islam, tillfälliga äktenskap relationer tilläts, Den heliga Koranen att sätta stopp för dem, men alla reform, och måste, gradvis. The Qur'an is explicit on marriage with prisoners of war, and the verse quoted below is a clear rebuttal of the Islamophobes' unfounded charge: Koranen är tydlig på äktenskap med krigsfångar, och versen redovisas nedan är ett tydligt motbevisningen av Islamophobes "ogrundade avgift:

“And whoever among you cannot afford to marry free believing women, (let him marry) such of your believing maidens as your right hands possess…so marry them with the permission of their masters, and give them their dowries justly, they being chaste, not fornicating, nor receiving paramours; then if they are guilty of adultery when they are taken in marriage, they shall suffer half the punishment for free married women. "Och vem av er inte har råd att gifta sig med fria troende kvinnor, (låt honom gifta sig) sådana av din tro flickor som din högra hand besitter ... så gifter dem med tillstånd av sina herrar, och ge dem deras hemgift rättvist, då dessa är kysk, inte fornicating eller emot paramours, sedan om de är skyldiga till äktenskapsbrott när de tas i äktenskap, skall de lida halv straffet för gratis gifta kvinnor. This is for him among you who fears falling into evil. Detta är för honom bland er som fruktar faller i ondska. And that you abstain is better for you. Och att du avstår är bättre för dig. And Allah is Forgiving. Och Allah är Förlåtande. Merciful” (4:75) Barmhärtig "(4:75)

As regards the treatment of the women of Bani Mustaliq in particular, there is the clearest historical evidence in all hadith books that they were all set free without ransom because one of them, Juwairiyah, was set free and married by the Prophet, peace and blessings of Allah(T) be upon him. När det gäller behandlingen av kvinnorna i Bani Mustaliq i synnerhet, finns det tydligaste historiska bevis i alla Hadith böcker att de alla var på fri utan lösen eftersom en av dem, Juwairiyah, blev fri och gifte sig med profeten, fred och välsignelse av Allah (T) med honom.

And only God knows best! Och bara Gud vet bäst!

1. Zurqani, vol. Zurqani, vol. ii, p. II, s. 10 [ 10 [ back tillbaka ] ]
2. ibid. , vol. ibid., vol. ii, p. II, s. 11 [ 11 [ back tillbaka ] ]
3. ibid. [ ibid. [ back tillbaka ] ]
4. ibid. , p. ibid., s. 12 [ 12 [ back tillbaka ] ]
5. Zurqani, vol. Zurqani, vol. ii, p. II, s. 12 [ 12 [ back tillbaka ] ]
6. Sahih Muslim , Volume 8, Book 77, no 6001 [ Sahih Muslim, volym 8, bok 77, nr 6001 [ back tillbaka ] ]
7. On this point see also the hadith from Jabir, Sahih Muslim , Kitab al Nikah (Book 8), no 3388. På denna punkt se även hadith från Jabir, Sahih Muslim, Kitab al Nikah (Book 8), inga 3388. It should be noted that the hadith is placed under the chapter on nikah (marriage), which shows that it certainly was not “rape”! Det bör noteras att hadith är placerat under kapitlet om Nikah (äktenskap), vilket visar att det verkligen inte var "våldtäkt"! [ [ back tillbaka ] ]